SFÖAK

Stipendier

SFÖAK:s Forskarstipendium

Michael Hermansson

2011

MICHAEL HERMANSSON är överläkare vid kirurgkliniken på Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg och hans forskningsintresse rör framför allt metoder att förutsäga respons till preoperativ radio-kemoterapi (pRKT) hos patienter med esophagus cancer.

I dag är standardbehandlingen för patienter med lokalt avancerad esofaguscancer pRKT följt av operation. Från tidigare studier vet man att endast 30 procent av patienterna svarar på pRKT och att det endast är denna grupp som förbättrar sin överlevnad med neo-adjuvant behandling. För övriga 70 procent av patienterna är denna behandling sannolikt endast skadlig.

Michael Hermansson kommer att studera ett flertal olika parametrar, inkluderande genuttryck i tumör, PET-CT och lymfocytinfiltration i tumör, för att utvärdera deras förmåga att förutsäga respons till pRKT. Idag finns ingen sådan metod för kliniskt bruk och om en fungerande metod kunde identifieras skulle det innebära mindre lidande och bättre chans till bot för de 70 procent som inte svarar på pRKT samt minskade kostnader för onödig pRKT.

Projektet är ett samarbete mellan University of Southern California i Los Angeles, där Michael Hermansson nu tjänstgör som research fellow och där den första delen av projektet kommer att utföras, och kirurgkliniken på Sahlgrenska där en prospektiv valideringsstudie planeras.

Bodil Andersson

2010

BODIL ANDERSSON, specialistläkare på kirurgen i Lund, bedriver forskning inom akut pankreatit. I maj 2010 försvarade hon sin avhandling med titeln “Acute Pancreatitis - Severity Classification Complications and Outcome”. Forskningen är kliniskt inriktad och Bodil Andersson har bland annat utvärderat behandling, utfall och riskfaktorer för död vid svår akut pankreatit. Vidare har hon också publicerat en genomgång av patienter som dör i sjukdomen utan att de erhållit sjukhusvård. Detta är en grupp som utgör ca 1/5 av totala dödstalet.

Pseudocystor i pankreas, en komplikation som drabbar 10-15 procent efter akut pankreatit, har studerats såväl retrospektivt som genom en nationell enkät.

Långtidskomplikationer, gällande endokrin och exokrin funktion, samt vad avser livskvalitet och kostnader har kartlagts i ett prospektivt patientmaterial.

Ett speciellt intresse för att förbättra möjligheten för tidig prediktion av svår akut pankreatit har resulterat i samarbete utanför den tidigare forskargruppen, och en modell med Artificiella Neurala Nätverk har utformats där riskfaktorer identifierades. Modellen visade sig överlägsen APACHE II, som ofta används i dessa sammanhang.

För närvarande planeras utvecklande av den tidiga prediktionsmodellen, studie där strukturerad handläggning av patienter via “fast-track” koncept implementeras samt kostnadsanalyser för sjukdomen , inkluderande totala samhällskostnaden.

Mats Lindblad

2009

MATS LINDBLAD, Stockholm. Forskningsprogrammet “Könshormoners inverkan på uppkomst av matstrupscancer” syftar till att belysa om manliga och kvinnliga könshormon har betydelse för uppkomst av förstadium till körtelepitelcancer i matstrupen, så kallad Barretts esofagus eller adenocarcinom i matstrupen.

Adenocarcinom i matstrupen är en förhållandevis ovanlig cancerform i Sverige, men en mycket kraftig incidensökning av körtelepitelcancer i matstrupen har skett i Västvärlden sedan 70-talet och framför allt har denna ökning skett hos vita män. Incidensökningen och den slående 7:1 manliga dominansen kan inte förklaras av kända riskfaktorer.

Mats Lindblad har tidigare ett antal publikationer om riskfaktorer för adenocarcinom i matstrupen. Barrett´s esofagus, en intestinal metaplasi i matstrupen kan uppvisa olika grader av histologiska cellförändringar, dysplasier, erkända som olika grad av förstadier till adenocarcinom i matstrupen. En hypotes är att könshormonella faktorer förklarar incidensskillnaderna mellan könen.

Mats Lindblads forskargrupp avser därför i arbete 1) klarlägga i en nationell retrospektiv “nestad” fall-kontrollstudie om det finns skillnad i insjuknande i körtelepitelcancer i matstrupen mellan de män med prostatacancer som fått könshormonell behandling och de män med prostatacancer som inte fått det. I ett unikt kliniskt Barrett´s esofagusregister ska det i arbete 2) studeras om skillnader i östrogen- och androgenreceptoruttryck finns mellan de patienter som utvecklar grav dysplasi eller adenocarcinom jämfört med de som inte gör det.

Om man finner stöd för ett samband mellan könshormon och uppkomst av Barretts esofagus med höggradig dysplasi eller cancer skulle det kunna motivera större forskningsprojekt och kanske leda till framtida nya möjligheter till både prevention och terapi.

Bobby Tingstedt 

2008

BOBBY TINGSTEDT, Lund, bedriver forskning inom prevention av postoperativa adherenser i buken.

Förutom retrospektiva studier, där Bobby Tingstedt bland annat visat på en stor samhällsekonomisk börda av adherenser med en kostnad per år i Sverige på ca 400-600 miljoner kronor, bedrivs experimentell kirurgisk forskning.

 

Bobby Tingstedts grupp arbetar med olikladdade polypeptider som elektrostatiskt binds in till skadat peritoneum och bilder ett matrix som fungerar som barriär. Detta matrix minskar adherensbildningen kraftigt genom att minska den inflammatoriska reaktionen lokalt.

Polypeptiderna har också visats minska intraabdominell blödning samt assistera vid anastomosläkning. För närvarande pågår studier som försöker förklara inverkan på inflammation/finbrinolys/koagulations-systemen samt för att utvärdera toxicitet.